Jag önskar att jag vore allt det jag inte är idag. Jag vill älska mitt liv. Men för att komma till punkten det går att älska måste jag först över det här vägguppet.
Jag har alltid sagt att jag är stark och känner mig själv men tvivlet tynger mig. Jag kanske helt enkelt bara är liten och svag.
Utan min kära pojkvän skulle jag gå under. Utan honom är jag idag ingenting. Jag är glad att jag alltid har en stöttepelare när min väg har rasat.